Om att inte trivas...
Nu har jag inte skrivit på ett par dagar och insåg av Shima att jag var lite saknad ;)
Idag har jag ridit. Eller försökt. Personalen på ridskolan hade blockerat ridhuset med allt hindermaterial som fanns på anläggningen och sju privaryttare fick trängas däremellan. Inget roligt eller inspirerande ridpass..
Det är ju så att de dagar jag inte rider har jag inte mycket att skriva om. Det är då jag önskar att andra kunde komma med åsikter, tips, förslag, bilder och annat som skulle kunna fylla bloggen. Att bara läsa om vad jag tycker och tänker måste ju bli förödande till slut. Men så länge jag inte får andra inlägg så måste jag ju utgå från att det jag skriver är intressant för de som läser..
Men så är det en sak till. Jag trivs inget vidare i denna portal. Jag har bestämt mig för att flytta helt enkelt.
När jag som nu är inloggad på min sida så kan jag inte se andra bloggare i den här sighten. Jag måste stänga min sida och gå in i den här portalen en annan väg. Så är det inte på metro. Jag loggar in på min sida. Kan klicka runt bland alla mina favoriter och se alla nya inlägg trots att jag har full koll på min blogg.
Dessutom så kan jag inte (som jag tidigare nämt är trist) besvara kommentarer i samband med kommentaren. Det är jättetrist. Jag kan ju inte skriva ett nytt inlägg varje gång.
Så jag ska flytta. Ska bara få igång sidan så lägger jag upp adressen här inom kort.
Hoppas vi ses på min nya adress!
Träning träning träning
Nu gäller det för mig att träna på program igen. Alla program jag rider nu i februari kommer jag ha nytta av i vår när jag ska tävla. Det räcker inte att träna dagarna innan en start. Det är nu det måste göras. Massa program, delar av program och boka in domarträningar i den mån det går.
Övning ger färdighet!
Programridningen
Men hon gick jättefint. Redan igår tyckte jag hon gick bra då vi red delar av programmet. Domaren tyckte hon gick för hastigt och jag fick bara 60%. Men det struntar jag i. Hon gick så bra av sig själv och höll takten och balansen. Att det kanske kunde planeras lite mer vägar och göras en och annan halvhalt kan jag hålla med om, men att min häst skulle gå för fort köper jag inte någonstans. Dessutom så har hon trasslat med att inte gå fram alls ibland på tävlng så om hon nu någon gång skulle gå för fort så är det bara tacka och ta emot.
Man tycker
Vardagsstress eller vardagslyx?!?
Idag var det en bra stalldag. Jag känner mig egentligen alltid stressad på vardagarna eftersom jag har en son ensam hemma. Men innan jag åkte idag så var han hjälpsammare än nånsin i hushållet, vilket underlättade mycket. Jag vill ha koll på allt innan jag åker till stallet..
I något så när "godan" ro så fixade jag allt jag måste. Tog hand om Daytona och fixade all mat, men jag glömde kolla reservpåsen med hösilage. Den måste kollas var och varje dag så det inte hinner bli mögligt och så slänger någon åt henne den av bara farten. Så jag måste komma ihåg att sms:a Saris om den saken i morgon..
Vi red i allafall tillsammans med matte till U2. Hon rider med dressyr. Vi ska tävla mot varandra den 1 mars. Det var kul med lite dressyrsällskap och dessutom så tyckte hon Daytona var jättefin och sånt sällskap trivs vi bra i ;)
Hon var fin idag. Hon är ju som jag nämt tidigare lite stark i handen och jag har fått låna en nosgrimma nu som dessvärre är lite för lång så jag specialknäpper den på ett mindre vackert vis. (som jag INTE rekomenderar)
Hon travar bra med power och styrka. Jag sitter ganska illa men ramlar inte av iallafall ;). Vi tränar på skänkelvikningarna. Halva diagonalerna hinner gå innan vi har koll. Dels så laddar hon bara jag tänker vända snett igenom, och är jag övertydlig så är galoppfattningen ett faktum. Tur vi har programridning på lördag så seriöst måste öva på detta moment!
Idag var hon lite på "hugget" i just den rörelsen, vilket hon inte alltid är men vi behöver verkligen träna mer! Den förvända galoppen är riktigt bra tycker jag även om hon idag drog till med ett byte vilket är förbjudet... Det hör heller inte till vanligheten att hon gör av eget bevåg så det tyder på att hon var lite ofokuserad...
Efter ridpasset så stod hon still även om hon hade panik i kroppen och blicken, då jag sprayade henne på halsen med glansspray. Framsteg, framsteg! Det brukar lukta bränt i stallgången när flaskan kommer och det är en ganska ny rutin..
Dessutom tag jag hand om min stalluppgift som är att städa tvätt/torkrum så jag kände mig både nöjd och glad då jag åkte hem efter en bra stallkväll...
Hur har din varit??
Programridning
I går lördag red jag igenom programmet jag ska rida för dommare och eventuellt tävla om en månad. Det är ett Lätt A3 program och det är som jsg tidigare nämnt ganska svårt för oss. Inte vägarna i sig, men vi det är ovant att gå tillbaka och rida på tränset och jag känner att de små små nyanserna inte går igenom på samma mjuka vis.
Så är det rörelser som vi inte gjort på väldigt länge. I allafall så kändes programmet ganska bra. Iband så känns det lite som om jag inte är med henne och att jag hamnar lite "efter" i sitsen och handen. Jag hade dessutom inte pluggat på programmet ordentligt för jag kom inte alls ut i det varv jag skulle i slutet. Så jag måste plugga bättre helt enkelt!!
Måste med andra ord rida programmet många många gånger innan det är uppvisningsbart. Jag tänker alltid att jag måste förbereda mig noga så hon har en ärlig chans. Det ska inte bero på att jag har slarvat om det inte går bra.
Har ni föresten tänkt på att det är SÅ HIMLA JOBBIGT att rida ett program på några minuter?!
Just själva programmet tar så mycket kraft och energi, så jag kan rida en hel timme utan att bli lika trött som under ett program?!?
Idag fick jag skritta runt på anläggningen. Det var hopptävlingar och hästar och människor överallt. Det var för halt att rida ut, så det blev att promenera runt och kolla på andra helt enkelt :)
En bra dag!
Eftersom hon fick en vinteruteritt igår i stil med det som Marcus beskrev i sitt inlägg så var det min tur att arbeta henne i ridhus idag. Framdelsvändningar ja! Ett par stycken i varje varv. Kan det varit det som gjorde henne så bra i traven?
Hon travade som en dröm. Mycket bättre i handen idag och något lydigare för förhållning men inte tillräckligt. Achengrimman fattas oss fortfarande. Vi jobbade mest trav och med förhållningarna som då inte riktigt går igenom. Får lov att bryta av mycket och ibland till och med göra halt. Men i själva trav arbetet så bjöd hon och höll nyansen på gränsen till mellantrav hela tiden. Den som stärker och ger luft i frambenen och ökar bakbensaktiviteten.
Efteråt när jag kom upp till stallet så kom en ponnymamma fram och sa att hon var imponerad av mig och min häst. Hon tyckte det såg så lätt och proffsigt ut. Nu är jag klarsynt nog att förstå att det inte är så svårt att se proffsig ut bland ett par B-ponnysar som tränar galoppfattning, men det är alltid trevligt med possitiva kommentarer :)
Efter sju månader konvalecens och skrittande så är jag bara så tacksam över att ha en glad ridhäst igen!
Ett inlägg från en läsare:)
Jag har fått ett inlägg från en av mina läsare. Så himla kul! Gör som han! Maila mig!
Med Naturen som återhämtning..
När livet känns mörkt, kallt och man är helt ur fas, kan då en stilla skritttur i fantastiskt väder och underbar svensk natur vara en återhämtning för både kropp och själ..
Att tillsammans med sin fyrbenta vän kunna ta sig över stock och sten helt o hindrat, till fåglarnas kvitter och vindens sus fylls man med ny energi alla sinnen i sin egen kropp ta in nya upplevelser. Att man med enkla medel kunna få en återhämtning av att få vara med sin bästa vän hästen.. och kunna se detta som en stund bara för sig själv, då man har tid till tankar, reflektioner och kanske nya sätt att se livet på..
Detta kan vi "Häst människor" lätt glömma bort då arbetet i ridhuset och prestation på tävlingsbanorna är mer betydelsefullt ,och där det läggs mycket mer pengar och tid, än på att kunna ta sig ut i skog och mark och kunna "landa"...
Drar inte alla över en kant men just i dagens situation så är uteritt stämplat som tråkigt ,och det gör man bara för man måste..
Jag vill att folk ska kunna få en annan inställning på detta och se det som återhämtning för både ryttare och häst som sedan ska kunna samverka med varandra och kunna prestera något på träning och tävling..
// Marcus
Jag är fullt benägen att hålla med honom. Uteritter är avkoppling och behövs emd jämna mellanrum.// Majken
Angående hjälper och kommentarer
Inner tygel: Ställer ( hästen ska vara ställd i nacken. I andra nackkotan ;))och förhåller så hästen inte kan träda framåt.
Ytter tygel: Reglerar ställning och förhåller. Håller även takten och hästens form.
Inner skänkel: Verkar vändande och framåtdrivande. Flyttas något bakåt och driver i skritt takt. ( MYCKET VIKTIGT FAST DET INTE STÅR I RIDHANDBOKEN)
Ytter skänkel: Verkar mothållande och framåtdrivande.
Hästen rör sig runt sitt inner framben i samma takt som en samlad skritt. Den ska lyfta och gå runt. Den ska vara rak i kroppen men ställd i nacken.Det är vanligt att hästen inte lyfter inner fram utan bara snurrar på hoven. Se till att driva i takt med skritt hela tiden. Framdelsvändning är mycket lösgörande, stärkande och gör hästen lydig för många hjälper samtidigt. Ryttaren övar upp sin ryttarkänsla och kordinationsförmåga. Hoppas jag fått med allt. Jag övar i morgon i sanningens namn!
Vikten av uppmuntrande kommentarer behöver jag knappt nämna. Men att få kommentarer där någon haft glädje av något jag sagt eller gjort gör min dag...
Tack!
Små detaljer kan bli stora problem..
Iallafall så jobbade jag mycket i skritt idag. Volter tycker jag är jättebra. Om jag följer spåret och lägger tio meters skrittvolter med jämna mellanrum så blir hon oftast väldigt fin i traven. Det gäller att jag är noga med volten. Känner så hon skrittar i en bra skritt hela vägen, spårar och trampar inunder sig med inner bak. Bestämmer precis vart den ska börja och ser noga till att jag kommer ut där också. Lika många i bägge varv. Bakdelsvändningar har jag nämnt tidigare hur bra jag tycker de är. Ganska ofta vänder jag ett helt varv för att hon ska trampa ordentligt och inte lägga av efter ett par steg. Varierar ofta och jag vänder i olika storlekar.
Jag minns även att när jag började min instruktörsutbildning så pratade man oerhört mycket om framdelsvändningarnas värde. Som det ser ut idag så har man tagit bort denna rörelse från alla dressyrprogram. (om inte jag helt missat något) Konstigt egentligen för jag fick lära mig att det var en av de mest lösgörande rörelser för hästen och en mycket bra rörelse för ryttaren. Man fick nämligen lov att hålla koll på många hjälper samtidigt.
Så just nu har jag bestämt mig för att jag ska träna på dem på fredag!
Om det är någon som vill veta hjälperna så återkommer jag med dem :)
Vilodag
Vi åkte iallafall ut och tog hand om henne sonen och jag. Borstade och mockade och fixade mat.
Men vad gjorde du och din häst idag?!
Skulle vara jätteglad för inlägg av Er andra som försöker få ihop vardag med hästliv. Min mail är guldmajken@hotmail.com om du vill skriva något som jag kan lägga in här!
Ryttarkänslan
Vi ställde in gasen och bromsen. Vi jobbade med att så fort hon tog lite i yttertygeln så skulle hon möta upp med ytterskänkel så Daytona svarade med att bjuda in i handen. Så snart man vänder så vill jag att hästen ska ta i lite per automatik. En förhållning på ytter tygeln betyder "bjud in i den". En förhållning i bägge tyglarna betyder sakta ner..
Snabba distinkta hjälper och mjuk hand ledde till att Daytona gick i en jättefin luftig trav och tuggade på bettet inom kort. Hon kunde visa upp en ökad trav som kunde få vilken dommare som helst att le.
Hon red henne bättre än nånsin, hästen rörde sig bättre och hon satt stadigare än förut och det var en fröjd att se dem.
Daytona älskar verkligen att få visa upp sin trav. Alla som har sett henne ser att hon verkligen vill vill vill trava med finaste steget på diagonalen.
Då gäller det att låta henne sköta det hela själv. Bara hålla takten. För går man in och stör eller ska "hjälpa" till så blir det ett taktfel eller ett galoppinslag och Daytona blir verkligen missnöjd.
Den traven är vår styrka när vi tävlar. Missar vi på något så hämtar vi hem det i travdiagonalerna.
Hur som helst så såg dom nöjda ut båda två efter ridningen. Ungefär 35-40 minuter varade passet. Jag är ganska noga med att inte ridpassen blir för långa. Min häst är lättriden och snabbt igång. När man jobbar i det arbete som jag kräver under den stunden så räcker det gott. Annars skulle hon tröttna och ta ut sig för mycket.
Sen finns det tillfällen då man rider längre, och naturligtvis kan man rida ut hur länge man vill :)
Skänkelvikningar
Jag har Marcus till hjälp idag. Han står med Ridhandboken och hytter med fingret när det blir fel. Han talar om för mig när hon inte tar i ordentligt i tvärningen. Han läser i boken hur jag ska placera vikten och vilken effekt varje tygel ska ha. Han säger till när baken kommer lite före eller tenderar till det. Det var riktigt roligt :)
Det är bra att ha någon som tittar när man rider. Det behöver inte vara en tränare varje gång. Nu hade jag bett Markus om hans ögon för han är ridinstruktör och har säkert på senare år ridit fler skänkelvikningar på diagonalen än jag.
Daytona har alltid lite bråttom in på diagonalen. Hon tror att det är mellantrav som gäller och hon ser fram emot det. Så jag måste vara jättenoga med takten och känslan innan jag ska göra en skänkelvikning, annars har halva diagonalen passerat innan jag fått tillbaka henne. Bromsen i redan vid hörnpasseringen med andra ord. Jag måste rida henne så sakta så jag har möjligheten att rida framåt istället för att bromsa. Det är inte alltid helt lätt. Sen när hon ligger rätt i linje och är rätt ställd i nacken kan jag börja flytta henne, och allt detta måste vara på plats en meter in på diagonalen!
Har du någon som kan titta och hjälpa dig att hålla koll?
Angående kommentarer jag fått så måste jag svara Camilla med att jag tyvärr inte kan scanna in bilder för jag har ingen scanner. Man får helt enkelt ta fram en "ridbana" och kolla efter den :)
Rotan vill ha en förklaring till förvänd trav som hon aldrig har hört talas om. Det finns ingen rörelse som heter så. Det är snarare ett uttryck för att beskriva tanken. Man rider utåtställd i traven med de hjälper man behöver för att hålla kvar hästen i motsatt varv fast i trav istället för galopp. Snarare ett intruktörsuttryck.
Det är dåligt att man inte kan besvara kommentarerna direkt i den här bloggen!!
En pigg och stark häst
I galopparbetet får jag henne snabbt bra och loss genom att rida galoppöppnor. Behöver bara flytta in henne en liten tvärning på långsidorna för att hon ska jabba mer med bakbenen och lätta i handen. Det är ganska jobbigt för en häst så det blir korta men mycket välgörande sträckor. Om jag rider öppna i galopp på långsidan så kan jag enkelt byta linje, stärka och flytta fram ytteskänkeln något, och rida diagonal galoppsluta när jag vill. När jag ridit sluta till ungefär meddellinjen så gör jag en halv volt tillbaka till spåret så jag aldrig behöver byta varv. Det funkar jättebra för om man följer fyrkanten då då har jag fått igenom många lösgörande galoppövningar. Börjar på långsidan i lite samlad galopp, hörnpassering kortsida hörnpassering, öppna till mittan av långsidan, sluta till diagonalen och halvvolt för att komma tillbaka till långsida.
Galoppskolor kan låta avancerat men det är ingen fara att börja flytta dem även om man är långt ifrån den utbildningsnivån vad gäller tävling. Det kan inte bli speciellt fel. Det kan bara bli lösgörande. Man kan möjligen tvära lite för mycket eller för lite. Tvärar man för lite så gör det ingenting. Tvärar man för mycket så kan inte hästen gå fram så det märker man. Kommer baken före i slutan så är det ingen som tar skada av det i allafall :)
Paint är inte min vän så jag kan tyvärr inte rita vägen. Hoppas Ni förstår ändå...
Vikten av avbrott och kontroll
I ena varvet hade det gått bra och i andra varvet hade det varit lite jobbigare. Gör "snällare" bågar i det svårare varvet till en början, eller ställ lite mindre... Då slipper man mycket negativt motsånd och möts på bussiga villkor. Hästen blir gladare :)
Fick också en förfrågan av Sarizen om att hitta lite knappar igen efter ett ganska långt riduppehåll. Precis som jag beskriver mig själv så behöver man ibland komma i takt igen.
En som jag tycker är en mycket bra övning är att trava några steg i taget. Jobba med att räkna skrittstegen och komma fram i trav i bara ett precis antal steg. Tex tio skritt, tio trav. Det ska vara precis! Med andra ord ska man förbereda traven på åttonde skrittsteget för att komma fram i tid och likaså planera avbottet i tid så det bara blev tio travsteg. I början när jag gör detta med elever så är det inte alls ovanligt med tjugofem travsteg i stället för tio.. När det fungerar så minskar man antal steg. Ett bra arbete och resultat leder till fyra skritt, fyra trav, fyra skritt fyra trav.. Vid det laget har man med sina avbrott och med sin nogrannhet jobbat hästen lydig och lätt i handen. Det brukar gå utmärkt att sitta med och slappna av. Traven blir schwungfull och luftig efter alla avbrott och halvhalter som övningen kräver. Du kan helt slappna av och sitta med i de steg som hästen med lätthet tar för sig efter en stunds övning.
En bra övning som man framöver kan ha som uppvärmning varje gång man ska rida. Den stärker ryttarkänslan. (man måste ju ha koll och räkna varje steg) den stärker sitsen, den får hästen lyhörd och lydig, den stärker hästens bakbensaktivitet och framåtbjudning. Den blir lätt i handen och bär sig själv. Ge inte upp!! Det kan ta en halvtimme i början. Räkna noga! Sen går det fortare och fortare att komma till rätta antal steg som ju skulle vara fyra skritt och fyra trav om och om igen. Detta kan man med fördel göra på stor volt så använder man ännu fler hjälper och hästen flyter inte iväg. Glöm heller inte att du har två varv att jobba i :)
En bra övning för mig iallafall och hoppas den är bra för någon annan med!
Om travarbete och medhjälpare
Nu måste jag arbeta med ryttarkänsla och takt igen. Det har gått bättre än väntat men är ändå lite jobbigt att sitta med henne i den trav hon har. Att man dessutom måste rida med täcken och ibland termobyxor underlättar inte saken. Jag måste träna på att sitta med, trampa ner hälen och sitta emot i hennes stora rörelser. Sånt som varit helt naturlig förut. För att stärka både henne och mig så rider jag mycket serpentinbågar. Samlar henne en hel del då jag kommer in mot medellinjen och sen rider framåt i nästan mellantrav närjag påbörjar ny båge. Dels för att hon ska ta i fast jag tar i tygeln, och för att påminna om att ta i när man svänger. För att få henne riktigt loss och förbereda henne för den förvända galoppen så rider jag "förvänd trav". Dels stärker hon sig lite extra i ytter bak, hon blir loss och fin i handen och jag har koll på takten. Det är ett jättebra förberedande övning och dessutom så är jag tvungen att rida med många hjälper samtidigt. Jag rider henne alltså utåtställd i serpentinbågarna vilket jag tycker är bättre än på volt. Dels för att jag är tvungen att ställa om och byta hjälper, och för att hon jobbar i bägge sidor och inte kan bli kvar och gilla läget som man säger....
Men ikväll har jag inte tränat på detta. Vi har ju turen att ha världens bästa medhjälpare. Inte bara föra tat hon alltid tar hand om Daytona på bästa sätt, utan för att hon älskar hästen såsom jag gör. Hon krånglar aldrig med dagar, hon ställer upp om jag jobbar helg, hon hjälper till när jag har stallhelg, hon är aldrig sjuk eller försöker byta dagar. Och i tre år har vi haft turen att ha en sån medhjälpare. Det är en sån hästskötare som man tar med till Falsterbo fast hästen är hemma :)
Vi är lyckligt lottade som har den här tjejen!
